Skurborste o. tallsåpevatten

Puh! Idag har jag släppt loss med skurborste o tallsåpevatten på mitt gamla fina blivande köksskåp. Det var rejäält dammigt å smutsigt så det var ett riktigt slitgöra. Lukten kan ni säkert gissa er till, så den behöver jag knappast beskriva. Övre delen av skåpet blev färdigt skurat för denna gång, men jag kan tänka mig att jag vill skura det ännu x antal gånger innan jag känner mig redo att placera min kaffeservice i det. Steget mellan dammig musskit o min kaffeservice känns nog större än en omgång med skurborsten.

Jag har länge varit stolt över skåpet men först idag börjar jag riktigt förstå hur dyrbart det verkligen är. Vi hade nämligen köp-, sälj- o. bytesdag med möbler på skolan idag o där fanns en del antikmöbelhandlare som en efter en kom o. beundrade skåpet. Efter kommentarer som : "Oletko nähnyt mikä kaappi?" Voi, että ku hieno!" Wow, vilket skåp! " Tässä olis toi kaappi mistä mä puhuin" m.m. så började jag känna mig allt mera stolt över att vara ägaren till skåpet.

Samtidigt ökade de min färgsättningsångest med följande kommentarer: " Det här får du aldrig måla" , "du tänker väl inte måla om det, det är ju perfekt som det är", "det här skåpet behöver ju inte ens målas". Och jag slingrar mig...njaa kanske jag inte borde, hmm, nej det behöver väl inte målas, njaaaee men..... hmm...

Usch vad jag blir osäker! De tycker väl att de har rätt att ta av mig skåpet för att rädda det från förstörelse, eftersom ägaren är så oförståndig och tänker måla det! Får väl fundera på att bara rätta till de små skavankerna o sedan ta hem det o måla det i föusi där ingen ser hur jag bär mig åt. :-) Eller så får jag bara försöka lära mig att gilla den gamla färgen...

Även baksidan är jättefin! De bilade bakbrädorna riktigt understryker åldern på skåpet.

Skinande rent! :-)

Underdelen av skåpet måste jag visa nån annan gång, men det ser inte mycket ut för världen. Det har i något skede blivit ändrat på, ev helt utytt, och är helt rätt o slätt med två stora skåpdörrar. Dessutom är det så dåligt att läraren påstår att jag inte själv duger till att restaurera det ( ??? ;-) ) så han har anlitat en av gubbarna på snickarlinjen att ta sig an den delen. De funderar på att sätta in några lådor och ändra på det lite för att få det att passa bättre in med överdelen. Själv låter jag experterna på området planera och fundera och så underkänner el godkänner jag deras funderingar sen innan de skrider till verket. Ska bli spännande att se vad de kommer fram till. Men till dess fortsätter jag fundera på hur jag skall komma mig ur färgsättningsknipan.... :-)

Ha det gott!