Gårdagen fick bli en riktig hunddag för oss Lufolkbor. Det var dags för
draghundstävlingar i Seljes och det ville vi inte missa. Vi lastade vår
egen lilla draghund i bagageluckan, plockade upp några syskonbarn och
styrde kosan mot Nedervetilskogarna. Väl framme fick vi ta del av den
speciella stämningen som uppstår när närmare 200 energistinna hundar
väntar på sin tur att få dra iväg i spåret. Det var ett oljud utan like och sen en obeskrivlig tystnad när alla ekipage dragit iväg. Det enda som hördes var ett ensamt, hjärtskärande tjut från en hund som inte fick plats i teamet. Det är en sällan skådad arbetsglädje som dessa hundar besitter och ibland önskar man att den skulle smitta av sig lite.
Vi har nog inte så stora ambitioner att vi tänkt delta i några tävlingar, men vi drömmer om att få ihop till ett eget spann för att kunna ta oss en tur då och då. Föreställer oss redan nu känslan av frihet man känner när man susar fram över vitklädda vidder med den egna hundfamiljen som dragare.
3 kommentarer:
Voj tycker så synd om Saba som ser så längtansfullt på sina fränder. Hoppas hon får vara med inom en inte alltför avlägsen framtid. Det är hon värd så söt som hon är! En släkting till mig och B till höger om Saba på sista bilden :-)
Sue
Mmm, härligt! :) Tänkte riktigt på er när jag läste om tävlingen på tidningen! Kan riktigt känna igen stämningen från när jag var barn... :)
Ojdå, he va ju kul! Barna njöt säkert åv utflykten:)
Skicka en kommentar