Den första uppsättningen pardörrar har kommit på plats. Än saknas glasen, handtagen, en list och naturligtvis färgen, men det får komma vartefter. Dörrarna härstammar från ett rivningshus i Nykarleby och följde med på en lastbilslast med material vi köpte därifrån.
En rolig kommentar vi fick angående dörrarna var: " Nå, glasen går väl åtminstone att använda", undersförstått "resten är bara skräp". Tidigare hade jag sagt åt maken att glasen ser för nya ut och att jag troligen byter ut dem. Så olika kan man se på saker och ting; det som den ene ratar är användningsdugligt för den andre och vice versa.
Med samtliga speglar spruckna har det förstås gått åt en del timmar innan dörrarna plockats itu och pusslats ihop igen i respektabelt skick, men det har nog varit mödan värt.
5 kommentarer:
så VACKRA!! vi är nog ganska olika vad gäller jobb och slutresultat....för mej ska allt gå snabbt och sen behöver inte resultaten vara 100 %, men du gör allt med omsorg och ger projektet den tid det kräver och resultaten blir fantastiskt!....önskar jag hade fått lite mer av ditt tålamod och noggrannhet :O)
och snart träffas vi vid Lindas, det ska bli så roligt!
Charmiga och vackra dörrar! Ser fram emot att se dem färdiga med glas och allt! :-)
Absolut mödan värt när man ser efterbilden! Fast jag är glad att det inte var jag som måste göra jobbet! ;)
jag gör vågen!!! vet ju hur arma leid ja va över våra dörrar som va så mycket bättre i skick....omålade ännu dock....men jag är väl av samma släkt som maria:) det ska helst vara färdigt samma dag:) Får bara säga Grattis till finfina dörrar, de kommer att sitta som en smäck!
Du är i sanning duktig! Kan inte annat än beundra ditt tålamod. Borde ta mig i kragen och komma på inspektion till Lufolk, börjar bli en stund sedan sist nu igen.
Skicka en kommentar